Aiming for the horizon

As usual, English version and pictures below.

Jag har nu en vecka framför mig som jag tror jag kommer minnas som den tristaste veckan under hela min tid i Österrike. Som tur är har jag vanligtvis förmågan att omvandla tristess till vila, men jag vet inte om jag klarar det så länge som en dryg vecka – det lär jag ju märka. Anledningen till denna tristess är att det är påsklov här; den sociala öken jag har beskrivit att helgerna består av när alla studenterna åker hem till sina föräldrar, den består nu i över en vecka. Som tur är har några av oss som är kvar gått samman och bestämt att vi ska laga middag ihop. Det gör i alla fall att man träffar någon en liten stund på kvällen. Igår erbjöd jag mig att laga mat och att det blev jag berodde på att jag var den ende som hade nog med ingredienser för att laga mat till fler än mig själv. Tack Daniel-san för receptet till din thaigryta! (Jag har över åren förändrat det något, men i själ och hjärta är det din kreation.)

Jag satt på en laboration i torsdags och lärde en dator att läsa nummerplåtar, vilket för en nörd som jag är en ganska trevlig syssla. Under labben börjar läraren prata lite om det som ingått på föreläsningarna, ”Bla bla bla och på tentan i morrn kommer även bla bla blutt.” Visade sig att läraren via epost hade meddelat alla studenter utom oss två utbytisar om tentan och helt plötsligt blev livet ganska besvärligt. Kvällen och nästa förmiddag blev råplugg, men jag tror att jag nog rent av kan ha satt motsvarande ett VG. Iaf med lite tur. Den andre utbytesstudenten tyckte läget var rätt obra och bestämde sig för att göra omtentan i maj istället. Jag hoppas jag kan lägga denna kursen bakom mig nu :)

Jag har fått för mig att göra en vansinnesutflyckt någon gång mot slutet av sommaren, en vandring på sisådär 80 km. Hittade en stad med en mungiga i sitt stadsvapen, det bara måste vara ett bra resmål! Om någon känner någon som vill låna ut en soffa och dusch i Bad Hall någon senare i sommar är jag öppen för förslag, (det kommer bli övernattningsplatsen). För att överleva en sån strapats så inser jag att jag behöver öva fossingarna, så jag har bestämt att jag tar minst en gång i veckan en promenad med en ordentlig ryggsäck. Jag var nere och tiggde några dunkar från kocken i köket så nu har jag lite barlast oxå.

Nu ska jag försöka få en tid i tvättstugan, sköt om er där hemma!

//Valross – lite längre steg, lite oftare

—————————————————————–

I have now one week ahead of me that I fear will be the most boring week of my exchange semester here in Austria. Luckily I usually have the skills to transform boredom to rest, but I never tried for as long as a week. In the end of this week I am sure I will know my limits in this regard. The reason for this boredom is the easter vacation. Thee social desert I have described previous weekends (when all the students go home to their parents), now lasts for over a week. A few of us is however still here and we have decided to make dinner in the evenings to get some social interaction. Yesterday I offered to make dinner but it was mostly because I was the only one with enough ingredients to make food for more than myself. Thank you Daniel-san for the recipe, I have changed it somewhat over the years, but in heart and soul it is still your creation!

I was sitting with a lab assignment last Thursday and was teaching a computer to read number plates – which for a nerd like me is a rather pleasant task. At one point the teacher starts speaking, “Bla bla bla and on the exam tomorrow you also have bla bla bla.” Me and my asian lab partner were the only ones who hadn’t received any email about the exam and the evening plans were hastily changed from drinking beer to drinking coke. That evening and the morning after I spent staring on my notes, and I think it payed off. I am pretty sure I passed and I think there is a decent chance I also did better than just pass. The other exchange student wasn’t as optimistic as me so he decided to skip the exam and do the reexam in May instead.

I got this crazy idea that I should do an adventure before I leave, a hike for about 80 km. I found a city with a jew’s harp in the city arms and a city like that just has to be a awesome destination! (If anyone knows anybody who lives in Bad Hall that can consider lending me a shower and a sofa for a night sometime in June or July, please let me know! It is almost exactly half the distance and would make a perfect checkpoint.) To survive a journey like this I need to prepare my feet and legs, so I have decided to take at least one long walk each week with a heavy backpack. I asked the chef down in the cafeteria for some plastic jugs, so I have some ballast.

Now I will try to get down to the laundry room, take care!

//Valross – longer paces more often

This entry was posted in English, facebook, svenska. Bookmark the permalink.

Comments are closed.