Strandsatt i Wels, dag 9 / Marooned in Wels, day 9

Strandsatt i Wels, dag 9

Bortsett från ett telefonsamtal hemifrån har jag inte pratat med någon sedan i fredags, och då var det ett så muntert ämne som att lämna in en labrapport. Precis som jag befarade så har den här helgen varit makalöst tråkig. Jag tror inte ens lumparhelgerna i Östersund (när jag hade missat att boka biljett hem) var så här tråkiga, där kunde man i alla fall flirta med tjejen som jobbade nere på pizzerian.

På tal om mat så kan jag recensera min påsklunch. Den bestod av Nordische(R) Herringfilets in Kräutermarinade (ungefär löksill fast inte lika gott), en omelett i mikron (tack mamma för receptet), lite bröd med hummus (tack Marit för att du frågade mig en gång för länge sedan vad man har tahini till) och lite överbliven sallad från i torsdags (tack vem det nu var som köpte den). Till detta dracks det egeninförskaffad light-cola och något slags plommonvin (som jag tyckte hade stått i köket såpass länge att det nu var ägarlöst). Efterrätt blev en närmast magisk milkshake på vaniljglass, lite krossad choklad och några klunkar transparent specialsås direktimporterad från Tyskland (tack Susie). Jag har absolut ätit sämre påskmat i mina dagar, bristen på sällskap är egentligen det enda jag kan klaga på. Men, jag står sällan helt handfallen inför mina problem, så jag tittade på lite Ronja Rövardotter och låtsades vara hemma :)

Ja, på tal om Astrid Lindgren så blev jag glad när jag fick höra att hon hamnade på en av de nya sedlarna, jag läste och lyssnade mycket på Emil och Ronja när jag var liten. Angående sedlarna så såg jag någon som tyckte det var ett svek mot sexturismens offer att sätta Taube på en sedel. Någon kommenterade och sa att vill man hitta smuts så gäller det bara att leta, Pippis pappas förehavanden kanske inte låter så värst bra med moderna ögon. Undrar om någon om 70 år tittar tillbaka på mitt liv och dömer mig… och ännu mer intressant: för vad? Kanske råkar jag orsaka någon hemsk olycka eller så kanske av någon så enkel anledning som att jag relativt obehindrat mumsar i mig döda djur. Vi får väl se vad som ligger mig i fatet om jag blir kändis och om jag hamnar på någon sedel.

Jag tänkte att jag skulle avsluta detta något dystra inlägg med något lite muntrare. Jag har nu lyckats hämnas ett vänskapligt hyss jag blev utsatt för några veckor sedan! Vi grillade lite i onsdags och min granne gick tidigt (för hon skulle visst upp och jobba tidigt dagen efter). Jag tog tillfället i akt och smög till hennes dörr och staplade ett torn med tomma burkar mot hennes dörr. Jag vaknade 0558 av det ljuva ljudet av svordomar och skramlande burkar, men jag bara log lite och somnade sedan om :)

Nu ska jag ge mig ut på en promenad, idag med 15 kg vatten.

//Valross – Äggstra Glad Påsk på er!

———————————————–

Marooned in Wels, day 9

Aside from a phone call from home I haven’t spoken to anyone since Friday, and then it was regarding a topic as frolicking as a lab report due the same day. As suspected this weekend has been remarkably dull. I don’t even think the weekends while I was doing service in Östersund (and forgot to book a ticket home) was this boring – there I could at least flirt with the girl down at one of the local pizzerias.

Speaking about food I can now review my Easter lunch. It contained Nordische(R) Herringfilets in Kräutermarinade (like Swedish pickled herring but not as good), an omelet made in the microwave oven (thanks mom for the recipe), some bread and hommus (thanks Marit for once asking me what one can do with tahini) and some left over salad from Thursday (thanks whoever bought that). To this composition I had some diet coke and for schnapps some kind of plum wine (that I decided had been left unattended for too long in the kitchen and deserved a new owner). Desert was an almost magical milkshake on vanilla ice cream, some chocolate chips and some direct imported transparent special sauce from Germany (thanks Susie). I have definitely had worse Easter food in my days and the only thing I really can complain about is the lack of company. But as usual, I find solutions to my problems (or circumvent them) so I watched some Ronja Robbersdaughter and imagined that I was back home in Sweden.

Speaking of Astrid Lindgren (author of Ronja), I was thrilled to hear that she ended up on one of the new Swedish bills. I read and listened a lot to Emil and Ronja when I was young. Regarding the bills I saw someone that thought that it was a betrayal to all victims of sex tourism to put Evert Taube on a bill because one song he wrote (back in 1922) about a prostitute in Havana. Someone posted a comment stating that if you dig deep enough you will find dirt on anyone and Pippi Longstockings fathers occupation sounds pretty bad in modern ears. I wonder if anyone in 70 years will look back on my life and judge me… and even more interesting: for what? Perhaps I do something that ends in a terrible accident or perhaps for something as simple as that I without any notable remorse chew on food that used to be a living animal. Oh well, this is a theoretical question until I become famous or until I end up on a bill.

I thought that I should end this somewhat surly post with something happier. As a revenge to friendly prank I was a victim to a few weeks ago, I now got even with my neighbor. We were having some food from the BBQ and when she left early to go to bed (as she was going to work early the next day), I sneaked up to her door and leaned a tower of empty beer cans towards her door. I woke up at 0558 from the commotion in the hallway, but I just smiled and went back to sleep :D

Now I am heading out for a walk. My companion? A backpack with 15 liters of water.

//Valross – May your Easter be eggcellent.

This entry was posted in English, facebook, svenska. Bookmark the permalink.

Comments are closed.